dogs of buenos aires

i den stora sangen fick jag sova inatt.
som drottningen av danmark eller drottningen over huset.
jag vaknar om natterna och gar och kissar. tre fyra ganger. alla ganger ar det ljust.
sa egentligen ar det val morgon.
imorse tidigt tidigt. Mirta. mina broders mor. hon hade med sig varldens mest simpla och vackra klanning till mig.
tog den pa mig och kande mig vacker. det var lite trakigt att behova ta av sig den.
man kan inte ga runt och utnyttja sin vackerhet hur som helst. spara, annars forsvinner den.
sa vi at frukost, men jag var hungrig snart igen och at upp de "kvarglomda" chokladbitarna ifran igar. vilket egentligen ar en logn, for jag visste igar att jag skulle vilja ha dom idag, sa det dar med kvarglomdhet ar en myt i det har fallet.

tog pa mig mina svarta jeans, blev utskrattad, och tog av mig dom igen. mina broder tanker inte lata mig anvanda dom forran jag fatt mer gump.
sa nu anvander jag agustins pamperos. de ar jattemys. stora snickarbyxor. da doljer jag i alla fall vad jag inte har menar dom.

gick ut pa gatorna, men angrade mig nastan genast.
egentligen hade jag ingen lust alls att lamna hemmets trygga vaggar. sa det blev en nastan forcerad promenad, sanwishes de miga pa en splitterny parkbank i en splitternyrenoverad park, och jag tankte att det var ju inte sa dumt. nar jag kom hem tog jag pa mig pyjamas och sov siesta. nu ar det bra igen.

baka.
mina klader hanger fortfarande pa takterassen for att torka.
for skulle de torka ifran tvatten. nu torkar de ifran regnet som foll over oss.